Skola och bransch – tillsammans för framtidens kompetens i motorbranschen

Henrik Archenholtz, VD på Werksta Sweden

Under MBC Mötesplats 2026 på Automässan i Göteborg samlades representanter från bransch, fack och skola för att gemensamt diskutera en av motorbranschens viktigaste framtidsfrågor: Hur skapar vi förutsättningar att bidra till en ökad kompetensförsörjning inom motorbranschen.

Motorbranschcollege (MBC) –är ett nationellt ledningssystem som stärker utbildningarnas kvalitet genom strukturerade processer och nära samverkan mellan skola, arbetsliv, fack och politik.  Och MBC Mötesplats 2026 blev ett konkret exempel på hur samverkan fungerar i praktiken, tack vare den lösningsfokuserade dialog som fördes.
​
​Är kompetensförsörjning en skolfråga eller en branschfråga?
Svaret är tydligt: det är bådas ansvar. Och det är först när skola och bransch samverkar som utvecklingen tar fart på riktigt.

Kvalitetsarbete som stärker den egna verksamheten
Tomas Savinainen, tidigare rektor på Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG) och idag verksamhetschef på Burgårdens gymnasium, beskriver hur arbetet med Motorbranschcollege (MBC) blev en viktig drivkraft för utveckling. En tydlig effekt av MBC-arbetet är förbättrad struktur och systematik, inte minst kring APL. Rutiner och dokumentation har stärkts och praktikperioderna har fått tydligare mål utifrån ämnesplanerna. En tydlig struktur för APL är A och O för utbildningens kvalitet anser Tomas.

MBC:s årshjul har blivit ett centralt verktyg för att koppla kvalitetsarbetet till skolans naturliga arbetsprocesser och skapa långsiktighet. Även lärarnas kompetensutveckling har blivit mer systematisk genom kartläggning av olika profiler och behov.

Martin Blom, fordonslärare på MTG, lyfter värdet av att granska sin verksamhet genom en yttre kravställare:
- När vi började jobba med Motorbranschcollege fick vi en sporre att se över våra rutiner, förbättra dem och börja arbeta mer systematiskt. Genom MBC har skolorna också fått ett nytt forum för samverkan och erfarenhetsutbyte.
- Tack vare MBC har vi fått ytterligare ett forum att mötas. Det ger oss ett större kontaktnät.

Samverkan kräver ömsesidighet
Tomas Savinainen betonar vikten av en rak och öppen dialog mellan skola och företag.
- Skolan behöver veta vad företagen behöver för att vi ska kunna forma utbildningen.
När företagen efterfrågar uppdaterade och välutbildade lärare krävs också ett gemensamt ansvar.
- Om skolan inte har budgeten, då behöver företagen hjälpa till genom att erbjuda utbildningsplatser och kompetensutveckling.
Det är i ömsesidigheten mellan krav och förväntningar som samarbetet verkligen lyfter menar Tomas.

Synlighet och tidig kontakt med elever
För att öka söktrycket till utbildningarna behöver skola och bransch synas tillsammans – på gymnasiemässor, öppet hus och i andra sammanhang där unga och deras vårdnadshavare möter framtida val. MTG har arbetat aktivt med detta genom bland annat konceptet Sommartekniker, där elever i årskurs 8 bjuds in, samt två veckors miljöpraktik redan första terminen i årskurs 1. Tidig kontakt med branschen ger eleverna bättre förståelse för yrket och möjlighet att göra mer genomtänkta val av inriktning.

Branschens ansvar för framtidens yrken
Henrik Archenholtz, VD på Werksta Sweden, är tydlig med att kompetensförsörjningen är en gemensam utmaning.
- Våra praktiska yrken kommer att behövas i många år framöver. Det här måste vi lösa tillsammans.

Företagens ansvar handlar om att tydliggöra utvecklings- och karriärvägar, skapa attraktiva arbetsplatser och aktivt bidra till gymnasieutbildningarnas utveckling.
- Vi är inte konkurrenter i den här frågan. Här behöver vi göra gemensam sak för att locka fler till branschen.

Service, ansvar och yrkesstolthet
Från Swecon lyfter platschef Jennie Waldemar vikten av de mjuka värdena som en avgörande framgångsfaktor.
- Det är av stor vikt att vi tillsammans med skolorna fortsätter att betona vikten av social kompetens: service, kundvård, ordning och reda, ansvarstagande och att hålla tider.

Hon menar att just dessa delar gör övergången från skola till yrkesliv betydligt lättare och bidrar till att eleverna lyckas i yrkesroller med stort kundansvar. Jennie vill också nyansera bilden av serviceteknikeryrket.
- Hos oss på Swecon är serviceteknikeryrket idag ett högstatusyrke med ett betydligt större ansvar än vad många skolor och vårdnadshavare känner till. Teknikerna arbetar självständigt i fullt utrustade servicebussar – rullande verkstäder med avancerad och värdefull utrustning. Rollen innebär att sätta diagnos på komplexa maskiner, planera och utföra avancerade reparationer, ansvara för säkerhet och kvalitet, återkoppla professionellt till kund och följa processen hela vägen till fakturering.

- Man kan likna rollen vid att de både är läkaren som ställer diagnosen och kirurgen som gör ingreppet. Lönenivåerna är konkurrenskraftiga och i många fall högre än flera akademiska yrken. Samtidigt representerar teknikerna företaget ute hos kund och förväntas hålla en mycket hög nivå av professionalism.

- Om vi kan få föräldrar att förstå att den gamla, smutsiga verkstadsvärlden är borta – då har vi kommit väldigt långt.

Fler måste bidra
För att lyckas krävs att fler aktörer är med: studie- och yrkesvägledare behöver uppdaterad kunskap om yrkena, politiker behöver våga satsa på yrkesprogram och arbetsgivare behöver engagera sig i skolan.
Som en kollega till Henrik inom Werksta i Karlstad uttryckte det:
- Vi har anställt flera personer från Nobelgymnasiet – och det har fungerat klockrent.

Tillsammans formar vi framtiden
Motorbranschens framtid formas genom samarbete. Med strukturerat kvalitetsarbete, tydlig APL, tidig elevkontakt och ett gemensamt ansvarstagande kan vi både höja kvaliteten i utbildningarna och stärka bilden av branschen som framtidssäker, modern och attraktiv.

En gemensam arena för lösningar
​MBC Mötesplats 2026 visade tydligt att lösningarna inte finns hos en enskild aktör. För att fler elever ska kunna ta steget från utbildning till anställning krävs fortsatt dialog och gemensamt ansvarstagande mellan skola, bransch, fack och politiska beslutsfattare. Motorbranschcollege fungerar här som en samlande plattform där kvalitetsarbete, kompetensförsörjning och långsiktighet möts. När politiken, som sätter budgetramarna, är en del av samtalet ökar också möjligheterna att skapa hållbara lösningar – lösningar som gör det möjligt för fler unga att välja, fullfölja och etablera sig i en modern, tekniskt avancerad och samhällsviktig bransch.